
Den 2 april 2025 meddelade USA:s president Donald Trump att USA inför en ny tullstrategi baserad på ömsesidighet – en dramatisk förändring som redan väcker starka reaktioner världen över. Syftet är att återuppbygga USA:s industriella bas, minska handelsunderskottet och stärka landets ekonomiska suveränitet.
Den första åtgärden är en generell tull på 10 procent på alla importerade varor, som börjar gälla från och med den 5 april. Kort därefter, från den 9 april, införs högre tullar på länder som USA har stora handelsunderskott med – så kallade “reciproka tullar” – där tullsatsen speglar hälften av det mottagande landets tullar mot USA.
Thailand får 36 procents tull – men varför?
Thailand är ett av länderna som direkt påverkas av dessa nya åtgärder. Enligt USA:s nya tullmodell kommer thailändska varor att beläggas med 36 procents tull – baserat på att USA uppskattar att Thailand i genomsnitt lägger 72 procents tull på amerikanska produkter. Det är en anmärkningsvärt hög siffra.
Orsaken till dessa siffror varierar från sektor till sektor. I Trumps tal nämns specifikt att Thailand, liksom flera andra länder i regionen, länge har haft mycket höga tullar på till exempel motorcyklar – uppemot 60 procent – medan USA endast har tagit ut cirka 2,4 procent i motsvarande importtull.
Höga tullar i regionen: Vietnam, Kambodja och Indonesien sticker ut
Thailand är inte ensamt. Vietnam beläggs nu med 46 procents tull – som svar på att landet har tullsatser på upp till 90 procent mot USA. Kambodja hamnar ännu högre, med en amerikansk tull på 49 procent, och Indonesien får 32 procent. Dessa tullnivåer bygger på att dessa länder, enligt USA:s bedömning, i decennier använt en kombination av höga monetära tullar, tekniska handelsbarriärer och indirekta avgifter som momssubventioner (VAT) för att skydda sin egen industri.
Trump-administrationen pekar också på icke-monetära hinder som tvingande lokal produktion, dubbla testkrav, uteslutning från offentliga upphandlingar och regler som missgynnar utländska företag. Sådana hinder anses vara särskilt vanliga i länder som Japan och Sydkorea, vilket också lett till att japanska produkter nu får 24 procents tull.
Följande är tullsatserna som USA nu inför på varor från dessa sydostasiatiska länder, baserat på respektive lands genomsnittliga tullar mot USA:
- Kambodja – 49 %
- Burma (Myanmar) – 44 %
- Laos – 48 %
- Thailand – 36 %
- Vietnam – 46 %
- Indonesia – 32 %
- Philippines – 17 %
- Malaysia – 24 %
- Brunei – 24 %
- Singapore – 10 % (ingen extra tull – USA:s miniminivå gäller)
Obs: Vissa andra länder i regionen saknas i underlaget eller ligger utanför tulljusteringarna (exempelvis ö-nationer som Timor-Leste och mindre territorier).
Vad vill USA uppnå?
President Trump beskriver detta som ett svar på ett långvarigt ”ekonomiskt övergrepp” mot USA:s industri. Han menar att amerikanska företag och arbetare i årtionden tvingats konkurrera på orättvisa villkor, och att dessa tullar ska tvinga andra länder till mer rättvisa handelsvillkor – eller att förlägga produktion till USA. Han uppmanar tillverkarna: “Vill du undvika tullar? Bygg fabriken i Amerika.”
Ekonomiska konsekvenser för Sydostasien
För länder i Sydostasien som är djupt beroende av export till USA, särskilt inom elektronik, fordon och textil, kan detta bli en allvarlig chock. Det gäller inte minst Vietnam, som under de senaste tio åren blivit en av de största leverantörerna till amerikansk detaljhandel. Även Malaysia, Indonesien, Filippinerna och Kambodja kan drabbas hårt om amerikanska importörer börjar söka leverantörer med lägre tullsatser eller flyttar produktionen.
Thailand har en stark export av bilar, elektronik och jordbruksprodukter till USA, och tullhöjningen riskerar att påverka dessa sektorer negativt. Samtidigt kan det också innebära ett strategiskt vägskäl – antingen att förhandla nya avtal med USA eller att öka handeln inom regionen och med Kina, EU och andra marknader.
Vad händer nu?
Trump-administrationen har meddelat att tullarna kommer att vara kvar tills länderna visar vilja att ändra sina handelsregler och minska obalansen. Länder som sänker sina egna tullar eller ökar importen av amerikanska varor kan på sikt få sänkta tullsatser igen.
I skrivande stund har inga länder i Sydostasien officiellt svarat med egna tullar, men analytiker varnar för att en full handelskonflikt kan eskalera snabbt om parterna inte börjar förhandla.
Text: Redaktionen
Bildlicens: Gage Skidmore, Flickr, Originalbild